Tillering av Almbåge påbörjas...

Strax efter lunch var jag ute och provade min 110lbs laminatbåge för andra gången. Jag orkar fortfarande inte dra den fullt, men hoppas att jag får lite träningsvärk. Sen är det bara att fortsätta med försöken till dess att det fungerar!

Tilleringsnockar
Väl hemma var det underbart väder. Jag riggade upp det gamla tilleringsträdet på garagets yttervägg och plockade fram de två påbörjade långbågarna. Innan de kan tilleras så måste de få ett par provisoriska nockar. Efter en första grovtillering ska de få nya nockar av horn, och därefter blir det sluttillering.

En tum (1") från vardera ände dras ett streck tvärs över ämnets rygg. Därefter ritas ett streck mot buksidan i 45 graders vinkel från nockstrecket. Sen filas den provisoriska nocken in i träet. Jag brukar göra nockarna ungefär 3 mm breda, då passar de till den tilleringssträng jag använder.

Tilleringssträngen är gjord av ett osträckbart material, 3 mm Optimistjollefall i Dyneema. Kostar kanske 20 kr metern och finns på välsorterade byggvaruhus. I ena ände är en fast ögla, och i den andra gör jag en timmermansknop eller Bowyer's knot.

Tilleringen
Först används en lång sträng, dvs strängen är hårt spänd mellan nockarna men utan att böja träet. Bågen hängs så rakt som möjligt, och ett märke görs på buken precis mellan dragrepen. Om du ska fotografera bågen, ta för vana att placera den likadant varje gång du hänger upp den på tilleringsträdet. Jag har alltid den fasta öglan, eller övre bågbenet till vänster på bilderna.

OK, nu är det dags att dra lite i repet för att se om benen är lika starka.

Här dragen till 20". Benen är ungefär lika starka (nockarna har dragits ned lika långt), men det vänstra benet är något styvare än det högra, speciellt nära handtaget.

De starka/styva bitarna markeras med rödpenna, och sen tas bågen ned. Området sicklas 20 drag. Bågen sätts på plats igen, exerceras 20 gånger till 20", och sen är det dags att se om det blev någon skillnad.

Sådär, det ser lite bättre ut. Nu ser ni att den horisontella linjen precis ovanför handtaget skär buken på vänster och höger bågben ungefär lika långt från handtaget. Så var det inte innan jag sicklade. Nu drar vi den lite längre.

Nu dragen till 24". Fortfarande hyggligt jämn. Bra! Den är dragen så pass långt med lång sträng som det behövs. Om man fortsätter att tillera med lång sträng, och är nöjd med resultatet så kommer man att bli överraskad då man för första gången sätter på en kortare sträng! Fortsatt tilleringen ska göras med kort sträng.

Strängen kortas av till ~7-8 cm kortare än avståndet mellan nockarna, och bågen spänns under strängningen. Jag försöker hitta en lagom stränglängd som ger ett avstånd på 5-6" mellan buken vid handtaget och strängen.

Pust! Det här är den hittills svåraste bågen jag strängat. Skitjobbigt helt enkelt! Jag måste nog bygga en strängare... Till slut lyckas jag!

Här hänger den strängade bågen.

Sådär. Nu kan vi dra vidare!

Första dras den till 20", och det ser OK ut.

Nu dragen till 24". Fortfarande OK, men nu börjar det bli för roligt att tillera, och då är det dags att ta en paus! Det har hänt flera gånger att jag skyndat på, och bara ska göra lite till... Och då går oftast något snett! Man tar bort för mycket trä och bågens slutliga dragvikt blir bara en skugga av den tänkta dragvikten.

Innan jag slutar för dagen så kollar jag hur stark bågen är. Jag hänger på en våg och drar till 24" igen.

Någonstans mellan 85-90 lbs vid 24". Helt OK!

Borde man inte ha en Helig Lans?

Jo men visst! Alla borde väl ha en lans.

Åtminstone tycker jag det, speciellt efter att ha läst "Exuviæ sacrae constantinopolitanæ", och naturligtvis ska man ha en egen "Helig Lans". Det finns ändå så många så en till borde det finnas plats för.

Här finns förresten en länk till boken:
Exuviæ sacrae constantinopolitanæ
I den finns flera versioner av de mest kända Heliga Lansarna beskrivna. Läs och förundras!

Jag besökte Thomas på Beckholmen härom veckan, och i hans smedja fanns det flera lansspetsar. Jag valde ut den av dem som jag tyckte liknade en romersk lansspets mest.

Och hemma på garagevinden låg två barkade trädtoppar från i vintras. Fram med dem och se om de är raka!
Nja, den vänstra bilden visar hur de såg ut direkt efter att jag plockat fram dem. Jag upplevde dem som ganska raka då jag la dem på tork. En topp är Alm och den andra är Ask.

Den högra bilden visar samma toppar efter tre timmars arbete med att räta dem. Jag började med båda, men koncentrerade mig efter ett tag på enbart Almen eftersom den visade sig vara lättast att räta ut. Och så här gick det till...

Först hettas det mest böjda området på varje topp. Träet ska bli riktigt varmt, speciellt den sida som ska komprimeras. Om man värmer mest på den sida som ska rätas ut så är det större risk att fibrerna går av istället för att sträckas ut.

Därefter måste man vara ruskigt snabb på att sätta det uppvärmda området i spänn åt det håll man vill att träet ska böjas. Pressa lite förbi det läge som du vill att träet ska uppnå. Fortsätt så till dess att du är nöjd med träets form. I mitt fall slutade jag när träet såg ut som på den näst översta bilden.

Då tog jag fram elhyveln och hyvlade ämnet åttakantigt, kortade ned längden till dryga 3 meter, spetsade änden och limmade fast spetsen.

Träet har oljats och lagts rakt för att torka ut ordentligt. I sommar ska den ut i fält, prydd med fanor!

Besök på Vasamuseet, miniutställningen "Three Sunken Ships"

Tillbringade en del av onsdagskvällen på Vasamuseet som har en tillfällig utställning "Three Sunken Ships".

I ett avsides rum jämförs de tre slagskeppen Mary Rose, Kronan och Vasa. Några fynd presenteras i en liten monter.

Och jag hade bara ögon för MR81A1607, en idegransbåge som lånats in från museet i Portsmouth. Enligt "Weapons of Warre" är den 78.5" lång och vidden vid handtaget är 33.4mm. Djupet vid handtaget är 32mm. Bågen klassas som "slabsided", dvs dess sidor är tämligen raka. Dessutom är ryggen flat. Bredvid bågen ligger en av de tusentals pilar som återfunnits på Mary Rose.

Om man tittar närmare på bågen så ser man att de raka sidorna upplevdes som lite för kantiga. Handtagsdelen har justerats så att det ska bli bekvämare att hålla i. Kantigheten har blivit avrundad!

Efter en snabb titt på museet vandrade jag vidare till Beckholmen för att hälsa på Thomas på TCsmide (http://www.tcsmide.se/). Trevlig smedja! En spjutspets inhandlades.

Tilleringsträd

Ganska missvisande namn faktisk, då objektet varken är ett träd och knappt någon kan förstå ursprunget för den första delen av ordet. Men vad är det då?

Tilleringsträd: En konstruktion som gör det möjligt att under säkra och kontrollerade former bedöma hur en båge (långbåge, kompositbåge, armborst el liknande) beter sig under last.

ToxophileKen's mobila tilleringsträd

Bågen belastas och böjs genom att bågbyggaren drar ett rep mot sig. Repet löper via en talja, fäst vid tilleringsträdets rot, vidare till båge eller sträng. Trädet på bilden ovan har bågen liggande på en fast punkt, och repet drar i strängen rakt ned. Bågen på bilden ovan exerceras genom att Ken omväxlande drar och släpper efter i repet.

Att bågbyggaren tillåts stå på några meters avstånd från bågämnet ger två fördelar;
1. bågbyggaren får en bra överblick av bågens form, något som är svårt att bedöma när man drar bågen för att skjuta
2. bågbyggaren har större chans att slippa skador ifall bågämnet skulle gå sönder och sprätta vassa delar åt alla håll, något som inträffar då man minst anar det...

Ian Coote's tilleringsträd

Naturligtvis går det lika bra att fästa strängen vid en fast punkt och istället låta repet dra i bågen. Ian's konstruktion har dessutom ett system av block som ger en kraftutväxling. Med en utväxling behöver bågbyggaren inte dra lika hårt i repet för att spänna en båge, men det måste dras en längre mängd rep.

Med avstånd kommer säkerhet. Hur är det med kontroll?

Både Ken och Ian har gjort längdskalor på sina träd, och med hjälp av dem kan man se hur långt bågen dras. Under tilleringsprocessen dras bågen inte längre än...
   ...vad bågbyggaren anser att bågen klarar av i dragvikt
   ...att bågen ser ut att böja som den ska
Om den böjer konstigt vid en viss draglängd så justeras bågen innan den dras till längre draglängder. 

Om bågen är starkare än den bör vara vid en viss draglängd, så justeras bågen innan den dras längre.

Så bågens form bedöms vid olika draglängder. Vad är bågens styrka?
Bågens styrka, eller dragvikt, är ett mått på den kraft med vilken man måste dra i strängen för att uppnå en viss draglängd. Dragvikten mäts traditionellt i pound (lbs), och 1 lbs är 0,454 kg. Ofta anges en båges dragvikt vid den längsta draglängd till vilket bågen är tillerad, eller kontrollerad/besiktigad. 

Aaron William's tilleringsträd

Aaron's variant av tilleringsträd tillåter bågbyggaren att samtidigt kontrollera både draglängd och dragvikt. Han har placerat en våg mellan rep och sträng, vilket gör det lätt att snabbt kontrollera dragvikten då rätt draglängd uppnåtts. 

Nu har säkerhet och kontroll av både dragvikt och draglängd diskuterats. Hur är det med "bågens form"?

En erfaren bågbyggare kan snabbt visuellt avgöra om en båge böjer bra, eller om något måste korrigeras. Om man är ovan så finns det hjälpmedel att använda. Ian's garagedörrar är symmetriskt byggda och kan användas som riktlinjer för att kontrollera att bågens ben böjer som de ska. Om bågbyggaren vill ha än mer hjälpmedel så kan ett rutnät, eller koordinatsystem bakom bågen, vara till stor hjälp.

Okända bågbyggare kontemplerar över "formen"

Ett annat bra alternativ är att fotografera bågen med en digitalkamera för att sedan i lugn och ro fundera över bågens form. De flesta bilderna i det här inlägget skulle säkert inte finnas till om inte bågbyggarna velat fundera lite framför datorn. Här är ett exempel som visar hur en av mina idegransbågar ser ut, osträngad, strängad och dragen till 29" och 60lbs. Bågen kan alltså beskrivas som att den har en dragvikt av 60lbs vid 29", eller 60#@29".

Nu har vi även diskuterat form, men varför hela det här långa inlägget på en hantverksblogg?

Jo, för att kunna fortsätta med långbågarna så måste det antingen bli vår väldigt snabbt, eller så måste jag få till ett tilleringsträd inomhus. Nu har jag och några kompisar skaffat en lokal, och lokalen har äntligen fått sitt första tilleringsträd!

Tilleringsträd och Marcus

Innan jag sätter igång med tillering av långbågarna så ska vi tillsammans bestämma vilka referenslinjer som ska målas på den vita väggen. Ni kommer att få se mer av det här tilleringsträdet!