Mælming av almbåge, fortsättning...

Några dagar senare då vädret var riktigt fint så kunde mælmingen fortsätta. Hela bågen, inklusive det svarta kletet, värms upp än en gång och i samma veva torkas det mesta av kletet bort.

Sedan värms bågen en tredje gång och gul tjock kådbemängd terpentin smetas på och värms in. Överskottet torkas bort.

Sedan dess har bågen torkat inomhus i en vecka och ytan har putsats av lätt med sandpapper. Ytan är torr och klibbar inte alls. Bågen doftar starkt av granskog och man kan inte riktigt tro att den är gjord av Alm. Nu ska den få ett ytskikt av olja. Sedan är det dags för tilleringsträdet igen för att se om det blivit någon förändring!

Mælming av Almbåge påbörjas...

Almbågen ska mælmas för att få buken att tåla kompression bättre, och det bör ge en högre dragvikt! Jag följer Daniel Taralruds beskrivning så gott jag kan så får vi se vilken effekt det ger...

1. Blandning av kåda och balsamterpentin

Kådan samlades in för två månader sedan och har legat i källaren sedan dess. Nu gäller det att blanda med lika delar balsamterpentin och värma till lagom konsistens.

Kåda och terpentin läggs i en glasburk, blandningen värms upp i vattenbad under omrörning. Resultatet blir kladdigt! Det blir en mörk sörja som ligger i en gulaktig tjock kådbemängd terpentin.

2. Smeta på blandningen på bågen

En bit av bågen värms upp, och blandningen smetas på, därefter värms området igen. Fortsätt så till dess att hela bågen är behandlad.

Till en början försöker jag smeta ut den mörka sörjan, men efter att försökt ett tag så inser jag att det kanske är den gula tjocka terpentinen som egentligen är vad som ska värmas in i träet. Hmm...
Hur som helst så fortsätter jag att koncentrera mig på den mörka sörjan. Den gula terpentinen får jag på köpet eftersom sörjan dryper av gul terpentin.

3.  Vila någon dag...
När hela bågen behandlats så ska den vila någon dag, och jag också! Jag behandlade bågen inomhus och efter ett tag så luktade det ganska starkt av kåda och terpentin. Jag avslutade behandlingen innan jag värmt in blandningen ordentligt. Och eftersom det snöar ute idag så avbryter jag försöket här och fortsätter med värmningen då det är bättre väder.

Den mörka sörjan stelnar snabbt och blir riktigt hård! Vid nästa värmning satsar jag nog på att få bort det mesta av sörjan, och därefter värma in mer av den gula terpentinen.

Daniel Taralrud och Mælming

Daniel Taralrud har tillverkat de starkaste, mest effektiva almbågar jag känner till. I filmen nedan tilleras en 220lbs-båge. För mig är det otroliga vikter att hantera, och man undrar om det verkligen finns bågskyttar som kan hantera så starka bågar, men det finns det!

En del av bågarna behandlas med en process som kallas Mælming, och vad är då det?
Jag tog kontakt med Daniel för att få reda på hur behandlingen går till, och här är Daniel's beskrivning:


Kort fortalt starta det med at jeg prata med bæssfar min og en gammal kompis av han. Begge er godt over 90 år nå, og de prata om den gang da de var unge og laga treski. For å få en hardere såle brukte de en teknikk de kalte mælming.
Jeg tenkte det sikkert var lurt å teste det ut på buer også, og det funka veldig bra!
Det prosessen går ut på, er å samle inn kvae fra egentlig hvilket som helst bartre. Jeg bruker et lite glass med lokk å ha det i, og blander inn ca 50/50 med kvae og terpentin. Den her blandinga setter jeg (med lokk) oppi en større kjele med vann, og koker opp sakte. (Koker i vannbad) Lokket er alltid over vann.
Jeg åpner opp og rører litt i blant, og når konsistensen er omtrent som romtemperert sirup er den klar.
Når den er klar, skrur jeg plata med kjelen ned til laveste temperatur, og beholder den lille glasskrukka i vannet for at den skal holde temperaturen. Mens den står der varmebehandler jeg buken på bua. Jeg holder heller litt lenger unna og bruker mer tid. Når det tar omtrent 4-5 minutter på ett område å få fin lukt og farge (lysebrun), flytter jeg varmepistolen videre. (jeg har brukt alt fra nedbrent langbål til kokeplater for å varmebehandle, og så lenge det er varmt nok og ikke brenner funker det fint.) 
Når hele bua er behandla, varmer jeg de første 30 cm på nytt omtrent i 1-2 minutter. Mens det er varmt, smører jeg på kvaeblandinga. Så varmer jeg neste 30 cm, smører på kvaeblanding osv til hele bua er behandla. Når alle deler av bua er behandla slik, varmer jeg bua 1-2 min over kvaeblandinga igjen.. (30 cm av gangen)
Etter det lar jeg bua hvile en dag (eller mer). Neste gang jeg tar fram bua varmer jeg opp 30 cm, smører på, varmer opp neste 30 cm, smører på osv.. 
Jeg pleier å gjenta det 2-4 ganger, mer enn det syns jeg ikke det virker som har noen effekt.


Jeg har en teori om hvorfor dette funker: Bartrær øker kompresjonsevnene sine til mer harpiks de inneholder. (Tennarved, på Engelsk "compression wood" er et godt eksempel.) Ved å blande kvae 50/50 med terpentin får du kvaen til å trekke inn i treverket. Terpentinet fordamper igjen, og etterlater seg bare harpiks. På den måten tilfører du veden på løvtrær akkurat det som gjør bartrær gode i kompresjon.
Jeg har testa det på de fleste trær du finner i Norge og Sverige, og det virker som det har en effekt nesten uansett.. 
Mer på noen og mindre på andre. Ask, alm, selje, hassel og hegg virker som de treslagene dette er mest effektivt på. Syrin og gullregn har det minst virkning på.


Det här måste provas på Almbågen!

Värmebehandling av Almbåge

Värmebehandling
Till att börja med vill jag, om möjligt, räta ut bågen lite.
Jag lyfter in en stabil ekplanka, sätter fast bågens handtag på en 2 cm hög träbit och spänner försiktigt nockarna mot plankan.

Med en varmluftspistol värms 20-30 cm i taget. Träet ska sakta bli varmt, ljusbrunt och väldoftande. Så snart ett stycke är klart så fortsätter jag med nästa bit. Så snart en båglem är behandlad så spänns nocken ned helt mot plankan.

När båda båglemmarna blivit behandlade så tas skruvtvingen bort och handtaget behandlas också. Tanken är att träet påverkas positivt av behandlingen och kan komma att tåla högre kompression än tidigare. Dragvikten borde alltså öka.

Tillerad Almbåge!

En första tillering av almbågen är klar! Hurra!

Bågens mått är kopierade från ett fynd från Mary Rose: MR79A807.
Originalet är 2113 mm lång längs ryggen, och 2089 mm från spets till spets. Bredd och djup vid handtaget är 38,9 mm respektive 35,6 mm. MR-bågen betecknas som 'slab-sided', vilket innebär att sidorna är ganska raka. Här är en bild på en annan 'slab-sided' båge: MR81A1607

Ni ser att det finns en skarp vilken mellan sida och buk, men där handtaget är så har kanterna rundats av.

Hur är almbågen i jämförelse?
Längen är nu ~210 cm, bredd och djup kopierades från originalets mått, men eftersom jag sicklade för att få bågen att böja korrekt så stämmer inte måtten längre med originalet. Bredd och djup vid handtaget är nu 38 mm respektive 34 mm, vilket betyder att en hel del av den potentiella dragvikten redan tappats bort!

Under torkningen drog ämnet ihop sig lite åt buken. Det såg ut som om ämnet redan hade börjat följa sträng innan tilleringen påbörjats. När jag mäter avståndet mellan buk och en rät linje mellan de två provisoriska nockarna så är det 33 mm, dvs ungefär 1,5". Jag passar på att väga bågen också: 1150 gram (2.54 lbs). Dragvikten är 105 lbs vid 32".

Skulle det gå att trimma bågen lite?

Fortsatt tillering av Almbågen...

Regn och snö, men ett litet uppehåll och jag är sugen på att fortsätta med tilleringen.

Jag slutade vid 85-90 lbs vid 24" draglängd, och området kring handtaget var färdigtillerat. Jag trodde då att det skulle gå att få ut kanske max 140 lbs vid 32". Vackra tankar eller hur!

Efter att handtagsdelen är klar så vänder jag blicken mot områdena halvvägs ut mot nockarna. När jag tittade närmare på den sista bilden såg jag att det högra benet var för stelt där.

Jag sicklade det stela området, och om man tar bort trä så sjunker dragvikten! Efter varje gång jag tagit bort trä så drar jag bågen minst 20 gånger till den draglängd där jag slutade. Det gör jag för att låta träet anpassa sig till den senaste förändringen, dvs att trä tagits bort.

Slutligen är det dags för områdena längst ut mot nockarna. Nu var det för stelt på det vänstra benet. Sickling, dra minst 20 gånger och minskad dragvikt igen.

Nu ser det tillräckligt bra ut och jag drar vidare till 28", och dragvikten ligger på 90lbs. Jag fortsätter att dra till 32". Hoppas bågen håller!

Jamenvisst! Här är den dragen till 32"

Det vänstra benet, som jag hittills tänkt på som det övre, visar sig vara lite starkare än det högra benet. Så jag byter åsikt och beslutar att det vänstra benet från och med nu ska placeras som undre båglem. Av tradition, och av åsikter som jag inte orkat kontrollera om de stämmer, så anses det vara bättre att ha den undre båglemmen något starkare.

Sådär, resultatet hittills är alltså ~105 lbs vid 32". Nu är det dags att slipa ytorna fina, och det kommer också att minska dragvikten... Sen ska den få hornnockar och skjutas in. Ska vi gissa på drygt 90 lbs då den är inskjuten?