Testikeldolk, del 1

Skjuter man pilbåge så börjar man förr eller senare att fundera över vilken kringutrustning man behöver. Det borde väl räcka med båge och pilar, men någon gång så slår strängen i handleden och man inser att det kunde vara på sin plats med ett handledsskydd. Pilarna kanske inte skulle ligga löst på marken och alltså borde man ha ett koger. Jag skjuter inte tillräckligt ofta för att fingertopparna ska vara hårda nog att stå emot trycket från strängen vid fullt drag, fingerskydd läggs till listan. Och så fortsätter det, och det är roligt!

Nu har jag ordnat det mesta som behövs till själva skyttet. Kan jag sluta då?

Näpp, jag har försökt och det går inte. Så vad står på listan den här gången?

Testikeldolken!

Varför det undrar ni. Jo, för det finns massor av anledningar, och jag ska räkna upp några.

1. De 65 dolkarna som plockats upp från Mary Rose, (intimt samband med kraftiga medeltida bågar)

Egentligen borde det räcka med den anledningen, men är man säker på att dolkarna användes av bågskyttar? Nja, kanske inte enbart av bågskyttar, dock finns det åtminstone en bild som antyder att ett samband existerat.

2. Dolken från Lutrell Psalter.

En söt farbror med både båge, pil och testikeldolk! Bilden kanske inte kan användas som förebild för en reproduktion så jag letar vidare efter bättre bilder.

3. Tres Rich Heures du Duc de Berry. Här finns flera naturtrogna testikeldolkar avbildade, men inte i samband med bågskyttar.

Och i närbild...

Alla dolkar som visats hittills har varit vackra, men inte från Sverige. Finns det några lokala fynd?

Ett besök på Historiska Museets digitala samling (http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp) ger snabbt svar på den frågan. Sök på "testikeldolk" och du får 22 träffar varav flera med bild. Två från Skåne (Glimmingehus), 16 från Småland (Slottsfjärden i Kalmar) och två från Östergötland (Vadstena och Söderköping).

De svartvita bilderna ovan visar hur de inhemska dolkarna och texten beskriver formen på handtaget i detalj. Hela tiden utan att använda ordet testikel. Däremot används omskrivningarna "två nästan kulformiga ornament", "två bredare, som parerstång tjänande, pucklar" och "två njurformade utsprång".

Från Kalmar kommer två följande färgbilder:

Dolken från Söderköping finns inte på bild, åtminstone inte på Historiska Museets söktjänst. Undrar hur den ser ut...